Uppmätningar

Dear diary,

nu håller vi på med uppmätningar. Det vill säga mäter ett hus och ritar upp det, som det ser ut.

Älskar det även om jag känner mig hopplöst ostrukturerad som glömmer ta mått hela tiden. Att det kan finnas mått på allt? Och att någon för en lång tid sen tillverkat spröjsen med alla de mått jag nu mäter? Att någon tog sin hyvel vid sekelskiftet och hyvlade till den pardörr som nu sitter på ett växthus och en kolonilottstuga i Visby. Tycker det är fint. Spröjsens konturer nu något svagare efter lager och lager av färg och kitt. Med mina fingertoppar kan jag ändå känna hur dörren såg ut som ny.

Drabbas också av detta med att estetik och matematik är så sammankopplat; ett gyllene snitt, ett förhållande mellan två linjer, en helhet som inte gör ont i ögat (JA jag tittar på er: vissa av er nytillverkade fönster på vissa av er nybyggda hus).

Kommer nu förevigt vara vän med skalstock och suddmall. Särskilt suddmall, love U!

Mitt lilla dockhus, halvvägs till Mumindalen!

Spröööjs.

Mycket spröjs och profilering.
Som man tycker om.